Vinterträdgården av Christine Falkenland

Snart 40-åriga Laura bor kvar i bandomshemmet i Skövde tillsammans med sin far som är änkeman sen många år. Till pappans besvikelse har hon inte studerat och gjort karriär men själv trivs hon med sitt arbete som barnskötare på förskolan Mullvaden. För att få lite utmaning anmäler hon sig dock till en skrivarkurs i all hemlighet.

När hon lär känna Shahrzad, en av förskolebarnens mamma väcks starka känslor till liv.

Det här är en vemodig bok om ensamhet, vänskap, passion och familjerelationer. Efter bara ett par sidor är jag helt såld och njuter sedan av Falkenlands underbara språk. Det är i mina öron romanvarianten av poesi och jag blir alldeles lycklig när jag tänker på att det finns fler böcker av samma författare att hugga in i - och att "4x Prosa" redan står hemma i finfina bokhyllan.

Vi diskuterade boken på kvällens bokcirkelmöte och våra omdömen skiftade från helt ok till riktigt bra. Alla var dock överens om att Lauras dikter var långt ifrån bra. Jag fick dessutom höra från de andra att Falkenlands tidigare romaner skiljer sig ganska mycket från den här, så jag kanske ska sänka mina förhoppningar?

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0