Allt vi här drömma om av Erik Wijk

 

     

I våras läste vi Ont blod av Erik Wijk i min bokcirkel, och trots att flera av oss tyckte att boken var bra och temat 90-talets Balkankrig var väldigt intressant var det ändå de korta styckena om författarens far och kontakten med denne som vi fastnade mest för. Den enstörige pappan boende i sin lilla röda stuga ute på landet och som i stort sett helt verkade sakna kontakter med andra människor hade ett mycket komplicerat förhållande till sin familj. Efter skilsmässan från sina barns mamma på 70-talet blev relationerna till familjemedlemmarna mycket ansträngda och formella och sköttes mest via korrespondens angående underhållsbidrag, arvstvister och adressändringar. I Allt vi här drömma om koncentrerar Erik Wijk sig helt och hållet på att försöka förstå sin pappa och varför han var som han var. Vi får följa med under en detaljerad släktforskning som till slut leder fram till Olof Wijk och hans uppväxt och liv.

På senare tid har jag hunnit igenom ett antal pappaböcker (Hanna Hellquist, Alex Schulman, Åsa Linderborg, Mian Lodalen och säkert fler) och jag trodde att detta skulle vara ännu en i raden av mer eller mindre kärleksfulla berättelser om barndomen med en annorlunda far. Efter bara några kapitels läsande insåg jag dock att så inte var fallet. Här läggs mycket krut på att berätta om flera generationer bakåt (boken börjar sent 1800-tal) och det är inte förrän efter ett par hundra sidor som huvudpersonen börjar ta plats. Dessutom avslutas boken med något slags analys av vad författaren har kommit fram till angående vad som har gjort fadern till den han var.

Det är mycket svårt att ge den här boken ett rättvist omdöme eftersom den skiftar väldigt. Snittbetyget skulle nog bli medelbra, men delarna om pappan och hans liv är riktigt bra och intressanta. Däremot känns de första 200 sidorna onödigt många och långa och jag tröttnade både en och två gånger på farmödrar, mostrar, farbröder och kusiner (där dessutom väldigt många hette Erik och Olof i varannan generation, vilket inte underlättade för läsaren att hålla dem isär) och det har tagit mig ovanligt lång tid att läsa boken. Jag fick dock höra att den skulle bli bättre senare och jag är glad att jag inte gav upp. Olof Wijk (författaren Eriks pappa...) må ha varit både märklig, osympatisk, uteslutande och kall men för familjen var han fortfarande en viktig person och det är intressant att läsa om någon som väljer en annorlunda livsbana.

När vi läste Ont blod hängde vi upp oss på att den bitvis var väldigt politiskt skriven. I den här boken är språket och berättarstilen mer klassiskt skönlitterärt (och vad bra han skriver!) men i sista delen, analysen, tycker jag igen att det blir lite väl analytiskt och politiskt för min smak. Erik; varför inte skilja på de olika stilarna i olika böcker? Jag läser gärna fler romaner av dig men börjar tröttna på att höra om allt elände kapitalism och pengar för med sig.

 

 

 


Kommentarer
Postat av: Jessica (ord och inga visor)

Vilken intressant recension, den nyanserar lite den odelat positiva bilden av boken jag hört från andra håll. Och det är bra, för höga förväntningar bådar sällan gott inför läsningen av en bok. Jag ska läsa den här boken men känner redan nu på mig att jag inte heller kommer vara så förtjust i annat än pappastyckena. Historiedelen lät väldigt trist. Och ett litet ps. Hur i hela fridens namn ska man hinna läsa klart JCO?!

2009-10-29 @ 14:26:12
URL: http://www.ordochingavisor.se
Postat av: Carina (Bokbiten)

Ja läs den men skippa ev ett hundratal sidor i första delen. Med rätt förväntningar är det en bra bok!



JCO ska jag ta mig an snart... Läser nu både Numera negerkung och Pride & prejudice parallellt och har dessutom börjat smygtitta lite i nya Keyesboken som ligger hemma och retas. När jag tänker efter låter det som att jag nog inte kommer hinna jobba mycket de kommande veckorna va?

2009-10-29 @ 17:11:38
URL: http://bokbiten.blogg.se/
Postat av: Jessica (ord och inga visor)

Åh, jag skulle nog aldrig kunna skippa sidor på det viset, så jag får istället stå ut. :D



Nej, det låter som att du får sjukskriva dig för att hinna, haha!

2009-10-31 @ 11:54:44
URL: http://www.ordochingavisor.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0