Sommardöden av Mons Kallentoft

Uppdatering: Boken är nu utläst men oj vilken tid det tog. Om man som deckarförfattare inte ens lyckas hålla mig vaken en vardagkväll när det bara är 15 sidor kvar i boken har man inte skrivit någon speciellt bra deckare. Jag kan inte riktigt sätta fingret på vad det är jag inte gillar med Kallentofts sätt att skriva men jag tycker inte att jag lär känna karaktärerna och jag blandar ihop offren med varandra. Dessutom blir det bara aldrig riktigt spännande.
Avskyr verkligen kursiveringsmissbruk, något som deckarförfattare verkar lida av, precis som du skriver. Långa kursiverade stycken och kapitel (varför!?) ger mig klåda men ännu värre tycker jag nog att okynneskursivering som dyker upp lite hur som helst i texten, helt omotiverat, är ännu värre. Typexempel: Män som hatar kvinnor. Mon Dieu!
Jag tror dessutom att det är ett svenskt deckarfenomen. I just Män som hatar kvinnor tänkte jag inte på det eftersom jag var helt uppslukad at storyn men i halvspännande böcker blir det så väldigt tydligt.
En än mer irriterande grej är väl deckarförfattares försök att poppa upp sina Svenne Banan-namn, t ex Mons Kallentoft eller Åsa Nilsonne... What the fuck is that about liksom...
Äh, bara boken är bra så får författaren döpa sig till vilket pretto vasastansnamn som helst för min del.